På andra sidan Atlanten
Det är väl hög tid att visa lite bilder från vår fina resa till vår nicaraguanska familj i San Christobal! En resa fylld av massa värme, kärlek och vackra vyer. Så fint att vi tillsammans gjorde denna resa möjlig för mamma (det var en 60-årspresent till henne från familj och vänner) som har saknat sin nicafamilj sedan vi var där 2009.
Hemma på gården mitt i vår bergsby <3
Mamma Sakaria förbereder mjölkning (kalven binds fast för att inte dricka upp all mjölk).
Yeilin hjälper till med arbetet på gården.
Mamma sorterar brev som hon har med sig från Sverige.
Varmt och gosigt i solen.
En törstig kalv får dricka innan mjölkning.
Av mjölken blir det sedan "Guajada", en smulig och salt ost som äts till alla måltider.
På eftermiddagen ska korna upp till hagen igen. En väldigt vacker promenad.
Sakaria föser korna och ropar "Ha! Ha! Ha!" för att få upp farten.
Alla fyra familjehundar följer med: Frito, Maggi, Coceta och Marol <3
Pappa Bernardo kommer nedridande från kohagen.
Frito utmanar brorsan Marol.
Äldsta syster Yanet kommer på besök med yngsta dottern Scarlet från grannbyn San Esteban. En promenad på två timmar längs en stenig bergsstig, bra kämpat!
Scarlet handlar i mormor Sakarias affär hemma på gården.
Scarlet och Brayan hänger med mig och Yeilin upp till korna.
Brayan funderar på att hoppa i... (som han lite senare också gjorde)
Mamma visar bilder hemifrån, bland annat på snö och pimling. Brayan (6 år) frågar om han får följa med oss till Sverige för att leka med barnen i snön och fiska på isen. Han ringer till och med mamma på sjukhuset i Sebaco (som är höggravid och väntar på att Brayans lillasyster ska födas) och frågar om lov. Sötaste Brayan.
Delar med mig av mer senare, pusspuss! <3